Vuxna har svårt att prata med unga om psykisk hälsa – samtidigt är unga rädda för att inte bli tagna på allvar

Psykisk ohälsa är en av vår tids största utmaningar. Många unga kämpar med oro, sömnsvårigheter och ångest, och självmord är idag den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige. Samtidigt visar den nya undersökningen och insikter från unga att många av de samtal som skulle kunna göra skillnad – de enkla frågorna, de vardagliga kontaktpunkterna – aldrig äger rum. 

Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa, under parollen ”Upp till oss!”, samlar 42 organisationer från civilsamhället som arbetar med barn, unga och unga vuxnas psykiska hälsa. Tillsammans presenterar de nu en ny undersökning samt egna insikter från unga för att synliggöra varför samtalet mellan generationer så ofta faller bort – och hur glappet kan minskas. 

Undersökningen visar att det största hindret för vuxna att prata med unga inte är brist på vilja, utan osäkerhet. De flesta (76 procent) anser att det är viktigt att våga fråga unga hur de mår, även när det känns svårt, och många uttrycker också en vilja att lyssna för att förstå. Trots detta är det bara tre av tio (31 procent) som frågar unga i sin närhet hur de mår minst en gång i veckan. Endast 14 procent gör det flera gånger i veckan, medan över 40 procent gör det så sällan som en gång per kvartal eller ännu mer sällan. 

Samtidigt tycker drygt en av tre vuxna att det är svårt att prata med unga om hur de mår. Den vanligaste orsaken är rädslan att säga fel eller förvärra situationen (46 procent), tätt följt av osäkerhet kring om den unga ens vill prata (44 procent). 

Undersökningen visar tydligt att många vuxna efterfrågar mer stöd för att förstå sina unga: 37 procent vill ha bättre kunskap om hur man känner igen tecken på psykisk ohälsa, 33 procent vill ha enkla verktyg för att prata om mående, och 29 procent vill veta vart unga kan hänvisas om de behöver mer hjälp. 

Insikterna från organisationerna visar att unga i sin tur vill ha empatiska, närvarande och icke-dömande vuxna. De beskriver hur mycket det betyder när en vuxen stannar kvar, ser att något är fel eller ställer frågan hur de egentligen mår. Unga vill prata – men de vill göra det med någon som lyssnar. 19 procent av unga avstår från att söka hjälp av rädsla för vad andra ska tycka, och över hälften (53 procent) pratar sällan eller aldrig om hur de mår psykiskt. Bland unga män uppger hela 67 procent att de inte pratar med en vuxen om sitt mående. 

– Undersökningen, tillsammans med de insikter som kommer från de unga som vi organisationer möter, visar tydligt att det finns ett betydande glapp mellan unga och vuxna i samtalet om psykisk hälsa. Viljan och engagemanget finns på båda sidor, men osäkerhet och okunskap leder till att många samtal aldrig blir av. Vi är 42 organisationer inom civilsamhället som jobbar med och för ungas psykiska hälsa varje dag och tillsammans vill vi nu en gång för alla vända trenden och skapa verklig förändring, säger Alexandra Björnsson, initiativtagare till rörelsen Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa, och projektledare på Tim Bergling Foundation. 

• Drygt en av tre (36 procent) vuxna tycker att det generellt är svårt att prata med en ung person i sin närhet om hur hen mår. 

• Flest uppger att de är rädda att säga fel saker eller göra situationen värre, följt av att de inte tror att den unga vill prata med dem.  

        • 46 procent är rädda för att säga fel saker eller förvärra situationen.  

        • 38 procent vet inte vad de ska säga eller hur de ska agera.  

        • 29 procent känner sig osäkra på hur allvarligt det är. 

• Tre av tio (31 procent) brukar fråga unga personer i sin närhet åtminstone en gång i veckan hur de mår. Över 40 procent uppger att det gör det så sällan som en gång per kvartal eller ännu mer sällan. 

• 37 procent uppger att de behöver ökad insikt i hur man kan känna igen tecken på att någon mår dåligt. 32 procent vill ha ökad kunskap och praktiska verktyg för att förstå och prata om ungas mående och psykiska hälsa. 29 procent vill veta var de kan hänvisa unga som behöver hjälp. 

 

• 76 procent känner att det är viktigt att våga fråga även när det känns svårt och 71 procent har även en vilja att lyssna på unga personer för att förstå hur de mår. 

Om undersökningen:  

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av rörelsen Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa. Syftet med undersökningen är att undersöka målgruppens (25-84 år) inställning till samtal om känsliga frågor med unga (11-24 år). Fältperiod 27 november - 5 december 2025.  

Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa är ett samarbete med 42 organisationer från civilsamhället som tillsammans arbetar med unga – för unga. Vi tror att samverkan på alla nivåer i samhället är avgörande för att skapa långsiktig och hållbar förändring. Genom nära dialog med unga och tillsammans med beslutsfattare kan vi göra skillnad på riktigt. Vår vision är ett samhälle där alla barn, unga och unga vuxna får förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa. Målet är tydligt: år 2030 ska den negativa trenden vändas. 

Medverkande i Sveriges största manifestation är: 1825, Attention, Bris, En Frisk Generation, Ericastiftelsen, Friends, Frisk & Fri, Hjärnfonden, Kyrkans SOS, Maskrosbarn, Mentor, Mind, Motivationslyftet, Mors Sverige, MusikBojen, Non-Violence Project, NSPH, OCD-förbundet, Reach for Change, Regnbågsfonden, Rädda Barnen, Röda Korset, SPES, Suicide Zero, Sveriges Stadsmissioner, Trygga Barnen, Tjejzonen, Tilia, Unicef Sverige, Unizon, Unga Lukas, War Child, Röda Korsets Ungdomsförbund, Tim Bergling Foundation, SPIV, MÄN, Ing-Marie Wieselgrens Stiftelse, Tilliten, Idéer För Livet, The Inner Foundation, Hjärnkoll, Right by me.