Om Sveriges största manifestation
för ungas psykiska hälsa 

Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa samlar 37 organisationer från civilsamhället. Tillsammans har vi en vision – ett samhälle som främjar en jämlik psykisk hälsa bland barn, unga och unga vuxna. Vår styrka och kraft ligger i att vi är många, vi har bred kompetens och en stark vilja att förändra. År 2030 har vi som målsättning att den negativa trenden kring ungas psykiska hälsa ska vända.  

Folkhälsomyndighetens siffror visar att över hälften av alla 15-åringar uppger återkommande psykosomatiska besvär som exempelvis oro, sömnsvårigheter och ont i magen. Siffror som har ökat dramatiskt sedan mitten av 1980-talet. Allt fler unga behandlas också för depression och ångestsyndrom, och självmord är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i Sverige. 

Vi tror att samverkan på alla nivåer i samhället är avgörande för att lyckas skapa långsiktig och hållbar förändring. Genom nära dialog med unga och tillsammans med beslutsfattare kan vi göra skillnad på riktigt. Regeringens nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention är ett viktigt steg och utifrån den har vi definierat en kravlista där förändring kan ske – redan idag.  

1. En skola som främjar hälsa, lärande och utveckling: Låt oss inte acceptera att 15–20 procent av eleverna saknar gymnasiebehörighet – det är inte hållbart! Vi vill se en skola som får bättre förutsättningar att ge rätt anpassningar och stöd, som kan minska prestationsångest, otrygghet och psykisk ohälsa – allt för att rusta eleverna för framtiden.  

2. Kvalitetssäkra bemötande från vuxna: Alla som arbetar med barn, unga och unga vuxna inom skola, vård och myndigheter bör utbildas i bemötande. Det är en fråga om kvalitet och trygghet.

3. Tillgång till föräldrastöd: Alla föräldrar ska ges möjlighet till kostnadsfria, evidensbaserade föräldrastödsprogram med tydliga kvalitetskrav och uppföljning.

4. Lågtröskelstöd och kvalitativ vård för alla som behöver det: Möjligheten till tidiga samtal om livets upp- och nedgångar måste stärkas. Elevhälsans förebyggande roll och civilsamhällets redan pågående arbete bör tas till vara och stödjas långsiktigt.

5. Låt unga påverka besluten: Skapa strukturer på lokal, regional och nationell nivå för att ge unga utrymme att delta i beslutsprocesser som rör dem. Lyssna på deras erfarenheter.

6. Bidrag till ideella organisationer som bedriver fritidsverksamhet: Ideella föreningar och organisationer som erbjuder meningsfull fritid behöver långsiktigt statligt stöd. Komplettera med subventionerad kollektivtrafik eller riktade mobilitets­stöd så att alla unga har tillgång – oavsett var de bor.

7. Stärkt elev- och studenthälsa: Bygg ut elev- och studenthälsan med mer resurser, kompetens och tillgänglighet, med fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Förslag i elevhälsoutredningen som snabbt förstärker elevhälsoteamen bör implementeras skyndsamt.

8. Säkerställ långsiktig finansiering till civilsamhället: Organisationer som ger konkret stöd till unga varje dag måste kunna planera långsiktigt.

9.  Glöm inte unga vuxna: Gruppen 18 – 29 år befinner sig i en av de mest sårbara utvecklingsfaserna i livet – samtidigt som samhällets viktigaste stödstrukturer nästan helt försvinner. Målgruppen behöver lyftas fram tydligare i forskning samt i framtagande av nationella riktlinjer och i politiska prioriteringar.

10. Förläng kommunens ansvar för unga och unga vuxna: Kommunernas ansvar att följa upp unga som varken studerar eller arbetar, bör förlängas från 19 år till minst 29 års ålder, så att fler får det individuellt anpassade stöd de behöver i en kritisk livsfas.